mittaventyriusa.blogg.se

Öskar verkligen att jag var bättre på ovanstående rubrik.  Men det är väl en träningssak. Jag är expert på att leva både i dåtid och framtid men sällan i nutid. Det här med att leva bara här och nu skrämmer mig. Jag är en planerare, ett kontrollfreak som gillar att ha saker i ordning och reda, både fysiskt och psykiskt. Var sak på sin plats för att skapa ett inre lugn och känslan av full kontroll. Att ha ordning och reda på prylar och grejer är ju ganska lätt att påverka. Det krävs bara att man lägger lite tid på att städa, plocka och hålla efter. Att hålla ordning och struktur på flera tusen tankar är dock inte lika lätt. Ibland önskar jag bara att jag kunde stänga av min hjärna. Det känns som att den tänker mycket mer än vad som är hälsosamt för mig. 
Trygghet är något annat som ställer till stora problem för mig. Jag är en riktig trygghetsknarkare. Min trygghet har alltid varit min familj och mitt hem. Nu har allt det slitits bort som ett plåster och jag står här helt "naken" och famlar efter nån form utav trygghet som inte riktigt finns. Under dessa veckor jag har varit borta så har jag börjat inse att jag måste hitta tryggheten i mig själv. Det är ju det enda pålitliga jag har nu när jag är här. För mig handlar det mycket om att lära mig att inse att jag inte är ensam bara för att jag är ifrån familj och vänner. För hur konstigt är det inte att man känner sig så otroligt ensam fastän man har mängder av människor omkring sig. Denna känslan av ensamhet är sjukt skrämmande för mig. Den väller över mig som en flodvåg med jämna mellanrum. Hur gör man då för att bli trygg i sig själv???? Ingen jäkla aning faktiskt men jag håller på att googla på det! 



Tänk positivt!
Denna tänker jag mycket på när det känns tufft. Vet inte när "snart" är men förhoppningsvis inte alltför långt bort.